Oh du ljuva svenska sommar! I denna konsert täcker vi nog in det mesta som kännetecknar den (även om vi helt ignorerar det eventuella dåliga väder som den ibland bjuder på). Vi har folkmusik som minner av naturens under. Vi har nostalgin efter dagar som flytt. Längtan efter ljuva kyssar. Elden som brinner i ett förälskat hjärta. Ogenerad nationalromantik. Och Pippi. En svensk nationalskatt med oförglömliga sommaräventyr i kappsäcken. Och kanske, kanske njuter ni av en vänlig grönska när sommarkvällen övergår i en ljuvlig sommarnatt. För svensk sommar kan ju kännas som en del av paradiset!
Gånglåt från Äppelbo
Mer folkligt än såhär blir det nog inte. Denna visa är till och med så folklig att den sjöngs under kronprinsessan Victorias och Daniels bröllop
Upptäcknad efter: Ärtbergs-Kalle (Karl Johan Karlström, 1826–1917)
Arrangerad för kör av: Sven Bohm
Källor:
https://web.archive.org/web/20110517040052/http://www.royalcourt.se/pressrum/pressmeddelanden/2010pressmeddelanden/vigselprogram.5.40e05eec12926f2630480002423.html
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%84ppelbo_g%C3%A5ngl%C3%A5t
I denna ljuva sommartid (Dalakoral 2)
Musik: Fäbopsalm från Malung
Arrangemang för damkör: Jan Åke Hillerud (1938)
Text: Paul Gerhardt (1607–1676)
Svensk översättning: Joachim von Düben (1671–1730)
Redan 1653 skrevs denna älskade sommarpsalm av den tyske psalmdiktaren Paul Gerhardt. Det dröjde dock till 1725 innan den blev översatt till svenska. Därefter har den bit för bit kortats ner från sina ursprungliga 15 verser till de nuvarande 8 som kan hittas i Svenska psalmboken. Vi kommer dock bara sjunga två av dessa.
Melodin vi sjunger ikväll är en gammal folklig koralmelodi upptecknad efter Vickes Karin Matsson (f. Persdotter), Idbäck, Malung. Den spelades in för första gången på rullband ute i Älgsjöselens fäbodar, Malung, 1962 då Karins dotter Knekt Lydia inte bara sjöng in den utan även bjöd på lite lockrop för kor och andra folkvisor som nog aldrig spelats in förut och oftast inte efter heller.
Källor: https://psalmerochsanger.se/Psalm200.htm
https://katalog.visarkiv.se/lib/views/rec/ShowRecord.aspx?id=698949
https://gehrmans.se/products/6120-fem-koralvarianter-fran-dalarna
I denna ljuva sommartid
gå ut, min själ, och gläd dig vid
den store Gudens gåvor.
Se, härligt smyckad jorden står,
se hur för dig och mig hon får
så underbara håvor!
Ack, är det redan här så skönt,
Är det så härligt och så grönt
På denna ringa jorden,
Vad skall det då ej vara där
I härligheten, när jag är
En gång förklarad vorden!
Pärlor sköna, ängder gröna (Dalakoral 3)
Musik: Fäbopsalm från Älvdalen. Upptecknad 1915
Text: Edvard Evers (1853-1919)
Arrangemang för damkör: Jan Åke Hillerud (1938)
Texten skrevs redan 1899 som en del av ett projekt att skriva en psalmtext till varje söndags evangelietext. Just denna är inspirerad av Matteusevangeliets 13:e kapitel.
Källor: https://www.svenskakyrkan.se/osteraker/psalmskatten
https://gehrmans.se/products/6120-fem-koralvarianter-fran-dalarna
Pärlor sköna,
Ängder gröna,
Skatter många jorden bär.
Vilka gåvor,
Rika håvor
Denna värld oss än beskär.
En allena
Dock den rena
Pärlan utan like är.
Tänk när en gång (Dalakoral 4)
Musik: Folkkoral troligtvis från Äppelbo
Arrangemang för damkör: Jan Åke Hillerud (1938)
Text: Wilhelm Andreas Wexels (1797-1866)
Svensk översättning: Elin Silén (1875-1954)
Texten till detta stycke är skrivet av den danske prästen Wilhelm Anders Wexels och det gjorde han först i sin systers, Fredrikke Delphins, poesialbum strax efter hennes makes död.
Var just denna melodi kommer ifrån är något oklart, men på en inspelning i Svenskt visarkiv av en äldre kvinna vid namn Skinnar Asta Larsson kan man höra att hon hade lärt sig den av ”en gammal tant som hette mor Edel” som kom just från Äppelbo i Dalarna. Inledningen av arrangemanget vi sjunger idag är dock troligtvis skrivet av Jan Åke Hillerud vad gäller både text och musik.
Källor: http://svps1986.blogspot.com/2010/02/320-tank-nar-en-gang.html
https://katalog.visarkiv.se/lib/views/rec/ShowRecord.aspx?hit=2_3
https://gehrmans.se/products/6120-fem-koralvarianter-fran-dalarna
Som kurbitsros i höga kyrkovalven
sköt sången upp om paradis i Äppelbo.
Tänk, när en gång det töcken har försvunnit,
Som över detta livet breder sig,
Och när den dagen har för oss upprunnit
Där Gud och lammet evigt solen är.
Tänk när en gång vart varför blir besvarat,
var gåta löst som här jag grubblat på.
När allting blir av Herren själv förklarat,
Tänk när jag Herrens väg jag fullt förstå.
Laudi alla vergine Maria
Musik: Giuseppe Verdi (1813-1901)
Text: Dante Alighieri (1265-1361)
Texten till stycket är en bön hämtad ur sista delen av Dante’s Inferno, d.v.s. den del som handlar om paradiset. Bönen är riktad till (och handlar om) jungfru Maria och uttalas å huvudkaraktärens vägnar för att låta denne få möta Gud själv.
Källor: https://en.wikipedia.org/wiki/Quattro_pezzi_sacri
https://en.wikipedia.org/wiki/Paradiso_(Dante)
Originaltext
Vergine madre, figlia del tuo figlio,
umile ed alta piú che creatura,
termine fisso d’eterno consiglio.
tu se’ colei, che l’umana natura
nobilitasti sí che il suo Fattore
non disdegnó di farsi sua fattura.
Nel ventre tuo si raccese l’ amore,
per lo cui caldo nell’ eterna pace
cosi é germinato questo fiore.
Qui sei a noi meridiana face
di caritate, e giuso, intra i mortali,
sei di speranza fontana vivace.
Donna, sei tanto grande e tanto vali,
che qual vuol grazia ed a te non ricorre,
sua disianza vuol volar senz’ali.
La tua benignitá non pur soccorre
a chi domanda, ma molte fiate
liberamente al domandar precorre.
In te misericordia, in te pietate,
in te magnificenza, in te s’aduna
quantunque in creatura é di bontate.
Översättning
Jungfru och moder, dotter till din son,
mer ödmjuk och upphöjd än allt skapat,
den eviga planens fasta punkt.
Du är den kvinna som gav mänskligheten
en sådan adel, att dess egen Skapare
ej drog sig för att själv bli till i den.
I ditt sköte tändes kärleken på nytt,
och i dess värme har, i evig frid,
denna blomma till slut fått slå ut.
Här uppe är du för oss en middagssol
av kärlek, och där nere bland de dödliga
är du hoppets levande källa.
Kvinna, du är så stor och äger sådan kraft
att den som söker nåd utan att vända sig till dig,
liksom vill flyga utan att ha vingar.
Din godhet hjälper inte bara den som ber,
utan ofta kommer din givmildhet
själva bönen i förväg.
I dig bor barmhärtighet, i dig medkänsla,
i dig storsinthet; i dig förenas allt
som skapelsen äger av godhet.
Under min moders äppelträd
Som korist känner man ofta historiens vingslag. Vår senaste konsert hade vi på Nordiska muséet. Bara miljön där gör att man känner sig som en del av något större. Men det finns också en annan koppling: Adéle Cederschiöld, som skrev detta stycke, var engagerad i muséet i början av förra seklet. Hon var där inte bara delaktig i musikaftnar där hon spelade på gamla instrument – hon har också donerat till muséets samlingar. Bland det hon donerat är en berlock innehållande en hårlock som tidigare tillhört en annan svensk musikpersonlighet: Jenny Lind.
Musik & arrangemang för damkör: Adéle Cederschiöld (1873-1957)
Text: Gustaf Upmark den äldre (1844-1900)
Källor:
https://runeberg.org/fataburen/1917r/0018.html
https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1195114/FULLTEXT01.pdf
https://digitaltmuseum.se/011023722662/berlock
Under min moders äppelträd
är det mig kärt att hvila.
Kring mig regna dess blommor ned,
till dess grenar fåglarna ila.
Bofinken sitter i trädets topp
och kvittrar sin glada visa;
Hvarje vår han stämmer opp,
Lif och kärlek att prisa.
Änglarna rundtom fagra stå,
bi och fjärilar leka,
fältens ax uti böljor gå,
när sommarens vindar dem smeka.
Ginge du så all verlden omkring
lycka och sällhet att finna.
Aldrig på hela jordens ring
aldrig kunde du mera finna.
En moders kärlek, en fager sång,
som talar till hjärta och öra.
Och gåfvor, som regna, från himlen hvar gång.
Vindfläktana grenarna röra.
Der Abend
Musik: Fanny Hensel-Mendelssohn (1805-1847)
Arrangemang för damkör: Agnés Blin
Text: Joseph Karl Benedikt, Freiherr von Eichendorff (1788-1857)
Det finns mycket att säga om detta stycke och dess upphovspersoner. Låt oss börja med Fanny Hensel-Mendelssohn. Om man googlar på Mendelssohn hittar man nästan bara information om hennes bror, Felix. Inte för att Fanny var en sämre pianist eller kompositör utan snarare för att hon, under sin livstid, knappt läts publicera sina egna verk då det ansågs opassande för en kvinna ur hennes samhällsklass. Det hindrade henne dock inte från att komponera över 460 stycken som man känner till innan hon dog av hjärnblödning vid 41 års ålder.
Vidare till nästa person bakom stycket: Agnés Blin. Till att börja med lever hon och har hälsan. Hon är för närvarande verksam i Paris där hon bland annat leder damkören Para l’Elles. Hon har specialiserat sig på att göra körarrangemang för just damkör från både stycken som saknat körarrangemang helt samt från blandkörsarrangemang. SAD har sjungit bland annat ett av hennes arrangemang av ett Clara Schumann-stycke vid tidigare konserter.
Texten då? Dikten har blivit tonsatt åtminstone 13 gånger av olika tonsättare så det är en populär text. Och varför inte? Den fångar den tystnad som blir efter sommarfestens slut när man vandrar hem i gryningen. Kanske krävs det en av de främsta lyrikerna under 1800-talet och tillika tysk friherre för att fånga denna känsla.
Källor:
https://cso.org/experience/article/3584/fanny-mendelssohn-hensel-finally-moves-out-of
https://lesamisdeparalelles.fr/direction-musicale-agnes-blin/
https://www.lieder.net/lieder/get_text.html?TextId=54358
https://www.deutschelyrik.de/der-abend.html
Originaltext
Schweigt der Menschen laute Lust:
Rauscht die Erde wie in Träumen
wunderbar mit allen Bäumen,
was dem Herzen kaum bewußt,
alte Zeiten, linde Trauer,
und es schweifen leise Schauer
wetterleuchtend durch die Brust.
Översättning
Åh, Shenandoah, jag längtar efter att få se dig,
och höra din böljande flod,
Åh, Shenandoah, jag längtar efter att få se dig
Bort, vi är på väg bort,
över den vida Missouri
Baci soavi, e cari
Om ni någonsin hört ordet ”madrigal” och undrat vad det är så kommer ni nu få höra en. Monteverdi, som skrivit detta stycke, gav ut inte mindre än 9 böcker med bara denna typ av musik. Men vad är då en madrigal egentligen? I Nordisk familjebok från 1912 kan man läsa bland annat följande (omskrivet till lite modernare svenska):
Madrigal (Från italienskans madrigale, äldre form madriale eller mandriale, som betyder herdesång, av mandra, ”boskapshjord”.)
Madrigalen var ursprungligen en enkel folkvisa. Under 1300-talet togs den upp av italienska poeter och fick en fast form: en strof på 8–11 rader med elvastavig jambisk vers och ett bestämt rimschema. Senare tilläts även sjustaviga rader, och med tiden vidgades betydelsen till att omfatta alla korta dikter byggda på sådana verser som avslutades med en poäng eller en kvick vändning (epigram).
När 1500-talets nya kyrkliga körstil (a cappella) började användas även för världslig musik, blev madrigalen den främsta formen för kammarmusik och konstsång. Den framfördes av en kör med 3–6 stämmor. Till formen liknade den motetten (en kyrklig sångform), men innehållet var världsligt och oftast erotiskt.
Musik: Claudio Monteverdi (1567 – 1643)
Text: Giovanni Battista Guarini (1538 – 1612)
Källor: https://runeberg.org/nfbq/0232.html
Originaltext
Baci soavi e cari,
cibi della mia vita
c’hor m’involsate or mi rendete il core.
Per voi convien ch’impari
come un’alma rapita
non sente il duol di mort’e pur si more.
Quant’ha di dolce amore,
perché sempr’io vi baci,
o dolcissime rose,
in voi tutto ripose;
deh, deh s’io potessi ai vostri dolci baci
la mia vita finire,
o che dolce morire!
Översättning
Kyssar ljuvliga och kära,
mitt livs föda,
som än berövar mig, än återger mig hjärtat.
Genom er bör jag lära mig
hur en hänryckt själ
ej känner dödens smärta, och ändå dör.
Allt det ljuva som kärleken har,
för att jag alltid må kyssa er,
o allra ljuvaste rosor,
har i er lagt allt till vila;
ack, ack, om jag finge vid era ljuva kyssar
mitt liv avsluta,
o, vilken ljuvlig död!
Pippi-potpourri
Text: Astrid Lindgren
För en kör är det ofta musiken man skriver och pratar om först, men för just detta stycke är nog texten ännu viktigare. Utan älskade Astrid, ingen Pippi!
Musik: Georg Riedel/Jan Johansson
Fast hade Pippi, eller för den delen någon av Astrids andra figurer, blivit lika ihågkommen utan musiken? Just Pippi-filmerna fick musik av några av dåtidens bästa kompositörer i form av Georg Riedel och Jan Johansson som skapade musik som överlevt i generationer och nu blivit modern, svensk folkmusik.
Arrangemang: Margareta Jalkéus
Arrangerad för damkör av: Pelle Olofson
Nu ska vi sjunga för er
ett potpurri
Tanken är faktiskt att ni
ska minnas varenda melodi
För…
Här kommer Pippi Långstrump
Tjolahopp, tjolahej, tjolahoppsansa
Här kommer Pippi Långstrump
för här kommer faktiskt jag
Har du sett min villa,
min Villa-Villerkulla-villa?
Har du sett min villa…
…vill du veta vad…
Mors lilla lathund sa:
Du må tro jag jobbar bra,
fastän vet du vad,
inte just idag,
jag gör det helst en annan dag.
Mors lilla lathund sa:
Ingen kan så bra som jag,
men tycker du som jag
tycker du som jag,
så gör jag det en annan dag.
Tralalalalala imorrn så ska jag knoga.
Hela guss långa dag,
ja ojojoj vad jag ska gno.
Jaförserdu därför så måste jag
ta det lite lugnt idag.
Tycker du som jag,
tycker du som jag,
så gör jag det en annan dag…
Sjörövarfabbe farfarsfar
är minsann en sjusärdeles karl.
Kring alla hav han far och far,
tjoahadelittan lej!
Sjörövaryrket passar’n bra.
Det är bara att röva och ta.
’Och det’, sa Fabbe, ’gillar jag!’
Tjoahadelittan lej!
Se stackars dessa arma barn som inga kläder har
och så har de ingen far och knappt nån mamma kvar
och mat det har de inte fått på över fjorton dar
men gissa vad de har? Jo, de har humöret kvar!
För lira lara loppan luran lammot olej
och ärtan och pärtan och leverpastej
och yskan i biskan och killi-kolli-kollifej!
Lira lara loppan lura ajöken med dig, hej!
Och hela långa dan får dessa stackars ungar skäll
och så smörj varenda kväll och evigt gnat och gnäll
och allt de har att leka med det är en tom putelj
och mormor är inte snäll men de sjunger lika väl:
För lira lara loppan luran lammot olej
och ärtan och pärtan och leverpastej
och yskan i biskan och killi-kolli-kollifej!
Å, lira lara loppan lura ajöken med dig, hej!
Elden
Det kluriga med svenska folkvisor är att samma text (eller liknande texter) dyker upp lite här och var i landet och i just detta fall även i Finland, men med olika melodier. I svenskt visarkiv hittas texten i ett dokument redan från 1893. Samma arkiv har också flera inspelningar från 1960-talet med olika melodier hela vägen från Skåne i söder till Åbo i Finland i norr. Dock ingen som överensstämmer med det vi sjunger idag. Den vi sjunger är istället en melodi i sju gen av folkmusikgruppen Åkervinda.
Musik: Enligt Åkervinda är detta en traditionell melodi från Dalarna.
Arrangerad för damkör av: Åkervinda
Källor:
https://katalog.visarkiv.se/lib/views/visolat/ShowRecord.aspx?id=930303
https://katalog.visarkiv.se/lib/views/rec/ShowRecord.aspx?id=698931
Det brinner en eld, den brinner klar, den brinner i tusen kransar
Det brinner en eld, den brinner klar, den brinner i tusen kransar
Så vänd dig om, ta mig i famn än en gång
Och dansa med mig mera
Ja, vänd dig om, ta mig i famn än en gång
Och dansa med mig mera
Och du har väl vart mitt första steg
Och du skall väl bli mitt sista
Och om jag dig ej till min kan få så skall väl mitt hjärta brista
Så vänd dig om, ta mig i famn än en gång
Och dansa med mig mera
Ja, vänd dig om, ta mig i famn än en gång
Och dansa med mig mera
Morgon
Nu blir det manskör i damkörstappning. Detta väldigt nationalromantiska stycke förknippas nog kanske mest med just manskörer eller Jussi Björling, men finns faktiskt som damkörsarr också. Och med det avslutar vi årets sommarkonsert. Glad sommar!
Musik: Ejnar Eklöf (1886-1954)
Arrangemang för damkör: Okänd upphovsperson
Text: K.G. Ossiannilsson (1875–1970)
Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Morgon_(hymn)
Här är stigen, här går färden
friare och högre än eljest i världen
under den eviga solens brand.
Liksom ett hav av mörka stammar,
ås vid ås som stela kammar,
rullar emot dig i ändlös storhet
Sverige, Sverige, ditt fosterland.
Se, jag ser hur skenet rullar
över det öde havets kullar,
tänder skummet i morgonbrand
och som glöden flammande stiger
över havet, som ännu tiger.
O, jag anar en jublets morgon,
Sverige, Sverige, mitt fosterland!
